answering-islam en kristen-muslimsk dialog

Herren Jesus Kristus är fullkomlig Gud som blev en fullkomlig människa

I den här artikeln kommer vi att titta närmare på bibliska texter som demonstrerar att Herren Jesus Kristus är fullkomlig Gud som tog boning i en människokropp och blev därmed en fullkomlig människa.

Vi börjar med att läsa följande Paulinska text:

Kol 2:6-9
Ni har lärt känna herren Kristus Jesus, lev då i honom, med rot och grund i honom, allt fastare i den tro som ni har undervisats i, och låt er tacksamhet överflöda. Låt ingen göra er till fångar i de tomma och bedrägliga vishetsläror som bygger på mänskliga traditioner och kosmiska makter och inte på Kristus. Ty i honom har HELA den Gudomliga fullheten förkroppsligats och tagit sin boning.

Aposteln säger att hela den Gudomliga fullheten har tagit boning i en människokropp. Herren Jesus är med andra ord fullkomlig Gud som har blivit människa. Herren Jesus är inte en mindre gud eller delvis gud, utan fullkomlig Gud. Aposteln skriver följande i ett annat brev:

1 Tim 3:16
Och erkänt stor är vår religions hemlighet: Han uppenbarades som jordiska varelse (sarx), rättfärdigades som andlig, skådades av änglarna, förkunnades bland hedningarna, vann tro i världen och togs upp i härligheten.

Det grekiska ordet för "jordisk varelse" är "sarx" som betyder följande:

G4561 - sarx
Probably from the base of G4563; flesh (as stripped of the skin), that is, (strictly) the meat of an animal (as food), or (by extension) the body (as opposed to the soul (or spirit), or as the symbol of what is external, or as the means of kindred, or (by implication) human nature (with its frailties (physically or morally) and passions), or (specifically) a human being (as such): - carnal (-ly, + -ly minded), flesh ([-ly]). Länk

Det grekiska ordet "sarx" betonar att Herren Jesus tog på sig en mänsklig natur, lik vår natur, men syndade aldrig (Joh 8:46; Heb 4:15; 1 Pet 2:22; 1 Joh 3:5). Herren Jesus är alltså fullkomlig Gud som blev fullkomlig människa, vilket perfekt överensstämmer med lärjunge Johannes prolog:  

Joh 1:1-3, 10-14
I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till… Han var i världen, och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn, som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud. Och Ordet blev MÄNNISKA (Kai ho Lógos SARX egéneto) och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning.

Lärjungen säger att Ordet (Herren Jesus) fanns och existerade med Gud Fadern allt sedan begynnelsen. Johannes säger vidare att "Ordet var Gud". Här menar lärjungen naturligtvis inte att Herren Jesus är Fadern, kontexten visar att Herren Jesus är distinkt från Fadern. Lärjungen menar att Ordet är Gudomligt och besitter alla de egenskaper som endast Gud kan ha. Därför skriver han att "Ordet var Gud". Lärjungen skriver i samma text att Herren Jesus är skaparen av alltet, vilket igen påvisar att Herren Jesus är Gud. Notera även att lärjungen säger att Herren Jesus tog boning i en mänsklig kropp. Herren Jesus är alltså fullkomlig Gud och fullkomlig Människa, vilket även följande tabell visar:

Herren Jesus är Sann Gud

 

Herren Jesus är Sann Människa

Han kallas Gud

(Joh 20:28; Rom 9:3-5;2 Pet 1:1)

 

Han kallar Fadern för sin Gud

(Joh 20:17)

 

Han kallas Guds Son

(Mark 1:1) [När termen Guds Son tillskrivs Herren Jesus betonar den Hans jämlikhet med Fadern (Joh 5:18)]

 

Han kallas man

(Mark 15:39; Joh 19:5)

 

Han tillbes

(Matt 2:1-2; 15:21-25; 20:20; Mark 5:6; 15:19; Luk 24:52; Apg 7:59)

 

Han har kött och ben

(Luke 24:39)

 

Han är Herre över Sabbaten

(Matt 12:8; Mark 2:28) [Endast Gud är Herre över Sabbaten (2 Mos 20:10; 3 Mos 23:3)]

 

Han växer i visdom

(Luke 2:40, 52)

 

Han är syndfri

(Joh 8:46; Heb 4:15; 1 Pet 2:22)

 

Han vet inte när domedagen är

(Matt 24:36; Mark 13:32)

 

Han vet allt

(Joh 16:30; 21:17)

 

Han dog

(Rom 5:8)

 

Han ger evigt liv

(Joh 10:28)

Han gråter och känner ängslan

(Matt 26:37;Luk 19:41)

 

Han förlåter synd

(Mark 2:5)

 

Han äter

(Matt 11:19

Team Sverige,
Kontakta oss