Apostoliska Kyrkofädernas vittnesbörd
De så kallade Apostoliska Kyrkofäderna levde under 90-150 e.Kr. Vi har en del skrifter bevarade från våra dessa. I denna artikel kommer vi att citera från dessa bevarade skrifter för att visa att Kyrkans äldsta fäder var övertygade om att Herren Jesus Kristus är Gud. Alla citat är hämtade från boken De Apostoliska Kyrkofäderna.
Från Ignatius - Biskop av Antiochia:
"Jag har i Gud tagit emot ert högt älskade namn som ni har fått på grund av ert rättfärdiga väsen genom tro och kärlek i Jesus Kristus, vår Frälsare. Som Guds efterföljare, upplivade av Guds blod, har ni fullkomligt utfört det verk som hör därtill." (Ignatius brev till Efesierna; 1:1; sid.82)
"Det finns några som brukar bära namnet i ond avsikt och gör sådant som är ovärdigt Gud. Dem skall ni undvika liksom vilddjur, ty de är galna hundar som biter lömsk. Dem skall ni akta er för, ty de är svåra att bota. Det finns en enda läkare, köttslig och andlig, född och ofödd, Gud som antagit kött, i döden ett verkligt liv, som är både av Maria och av Gud, som först led och sedan är utan lidande, Jesus Kristus, vår Herre." (Ignatios brev till Efesierna; 7:1-2; sid.84)
"Vår Gud Jesus Kristus blev buren i Marias sköts enligt Guds frälsningsplan. Han var av Davids ätt men också av helig Ande. Han föddes och döptes för att genom lidandet rena vatten. " (Ignatios brev till Efesierna; 18:2; sid.86)
"På så sätt försvann all svartkonst, och alla ondskans bojor löstes. Okunskapen försvann, det gamla väldet gick under då Gud uppenbarade sig i mänsklig gestalt så att vi skulle få ett nytt och evigt liv. Det som Gud hade berett tog sin början, och från och med nu kom allt i rörelse genom att dödens förintelse sates i verket." (Ignatios brev till Efesierna; 19:3; sid.87)
"Genom de personer jag redan har nämnt har jag i tron sett hela er församling och fått kärlek till den. Jag uppmanar er: var ivriga att göra allt i enhet med Gud så att biskopen presiderar i Guds ställe och presbytererna i apostlarådets ställe och så att diakonerna, som ligger mig så varmt om hjärtat, är betrodda med Jesu Kristi tjänst. Han är den som var hos Fadern från evighet och som nu har uppenbarat sig i den yttersta tiden. " (Ignatius brev till Magnesierna; 6:1; sid. 91)
"De gudomliga profeterna levde enligt Jesus Kristus; det var därför de blev förföljda. De var inspirerade av hans nåd så att de kunde övertyga de otrogna om att det finns en enda Gud som har uppenbarats sig genom Jesus Kristus, sin Son. Det är hans Ord som har framgått ur tystnaden och som i allting har varit till behag för den som har sänt honom." (Ignatius brev till Magnesierna; 8:2; s.92)
"Från Ignatios, också kallad Theoforos, till den kyrka som har fått förbarmande genom den högste Faderns och hans Son, Jesu Kristi storhet, den kyrka som är älskad och upplyst genom dens vilja som har velat allt som är till, i tro och kärlek till Jesus Kristus, Vår Gud; den kyrka som presiderar inom romarnas område. Den är värdig, Gud heder, värdig att kallas salig, värdig pris, värdig framgång, värdig renhet., Den kyrka som presiderar över kärleksgemenskapen, som bär Kristi lag och Faderns namn. Jag hälsar den i Jesu Kristi namn, han som är Faderns Son. Till dem som i kropp och ande är förenade med alla hans bud, osviklig fyllda av Guds nåd och renade från all främmande färg. Jag önskar den en fläckfri glädje i Jesus Kristus, vår Gud." (Ignatius brev till Romarna; Inledning; sid.99)
"Inget synligt är gott. Vår Gud, Jesus Kristus, är desto mera synlig när han är hos Fadern. Kristendomen är inte en fråga om övertalning utan om makt när världen hatat den." (Ignatius brev till Romarna; 3:3; sid.100)
"Låt mig efterbilda min Guds lidande. Om någon har honom inom sig skall han förstå vad jag vill och ha medlidande med mig när han får veta vad som drabbar mig." (Ignatius brev till Romarna; 6:3; sid.101)
"Jag prisar Jesus Kristus, vår Gud, som har gjort er så visa. Jag har fått veta att ni har en så orubblig tro som om ni till kropp och ande var spikade vid Herren Jesus Kristi kors och att ni är fasta i kärleken genom Kristi blod. Ni tror fullt och fast på vår Herre, han som verkligen är av Davids ätt av sin mänskliga härkomst och Guds Son enligt Guds vilja och kraft. Han föddes verkligen av en jungfru och döptes av Johannes så att allt som tillhör rättfärdigheten skulle uppfyllas av honom." (Ignatius brev till Smyrnierna; 1:1; sid.109)
"Efter uppståndelsen åt och drack Jesus med dem som en kroppslig varelse, samtidigt som i anden var förenad med Fadern." (Ignatios brev till Smyrnierna; 3:3; sid.110)
"Filon och Rheos Agatopos har följt mig för Guds skull, och ni gjorde väl då ni tog emot dem som tjänare åt Gud Kristus. De skall tacka Herren för er, att ni stärkte dem på alla sätt." (Ignatius brev till Smyrnierna; 10:1; sid.112)
"Jag önskar att ni alltid har det har det väl i vår Gud Jesus Kristus. Måtte ni alltid förbli i honom, förenade med Gud och under hans vård. Jag hälsar Alke, det för mig så kära namnet. Lev väl i Herren." (Ignatios brev till Polykarpos; 8:3, sid. 116)
Från redogörelsen av Biskop Polykarpos martyrdöd:
"Honom som är Guds Son tillber vi, men martyrerna älskar vi som Herrens lärjungar och efterföljare så som de är värda genom sin oöverträffade hängivenhet för sin konung och lärare. Måtte också vi få gemenskap med dem och bli deras medlärjungar." (Polykarpos Martyrum; 17:3; sid. 133)
"Men honom som i sin nåd och för intet kan föra er och oss till det eviga riket genom sin tjänare Jesus Kristus, den enfödde, honom tillhör hela härligheten, ära makt och majestät i evighet. Hälsa alla de heliga. De som är tillsammans med oss hälsar er, likaså Euarestos, som skrivit brevet, och hela hans familj." (Polykarpos Martyrum; 20:2; sid.134)
"Den skaliga Polykarpos led martyrdöden den andra dagen i månaden Xanthikos, den 22/23 februari på stor sabbat vid åttonde timmen. Han greps av Herodes när Philippos från Tralles var överstepräst och Statius Quadratus var prokonsul. Men Jesus Kristus är konung i evighet. Honom tillhör härligheten, ära, majestät, en evig tron från släkte till släkte. Amen." (Polykarpos Martyrum; 21; sid.134)
Från den äldsta bevarade Kristna predikan:
"Bröder vi bör tänka om Kristus som om Gud, som en domare över levande och döda. Och vi bör inte tänka lågt om vår frälsning. Ty om vi tänker ringa om honom, så hoppas vi också att endast få något som är obetydligt. Och om vi lyssnar som om det gällde småsaker, så felar vi. Då vi inte märker varifrån vi har kallats, av vem och till vilket ställe, och hur mycket Jesus Kristus utstod genom att lida för oss." (Andra Clemensbrevet; 1:1-2; sid.140)
"Låt oss alltså dag för dag vänta på Guds rike i kärlek och rättfärdighet, eftersom vi inte vet vilken dag som Gud ska visa sig." (Andra Clemensbrevet; 12:1; sid.147)
Från Barnabas brev:
"Och vidare, mina bröder: Herren underkastade sig att lida för våra själar, fast han är hela världens Herre. Åt honom sade Gud strax efter världens grundläggning: Låt oss göra en människa till vår avbild. Ni ska få veta hur han ändå kunde finna sig i att lida för människors hand. Profeterna, som fått sin nådegåva från honom, profeterade om honom. Då det var bestämt att han skulle trädda fram i en kropp tog han på sig lidandet för att göra dödens makt om intet och visa fram uppståndelsen från de döda." (Barnabas brev; 5:5-6; sid.164)
"När han nu förnyade oss genom syndernas förlåtelse gjorde han om oss till en annan gestalt för at vi skulle få en barnasjäl, alldeles som om han hade skapat oss på nytt. Ty Skriften talar om oss när han säger till Sonen:
Låt oss göra människan till vår avbild och likhet, till att råda över djuren på marken och fåglarna under himlen och fiskarna i havet.
Och Herren sade när han såg oss:
Väx till, föröka er och uppfyll jorden.
Detta säger han till Sonen." (Barnabas brev; 6:11-12; sid.166)
"Ni glädjens barn, märk alltså att den gode Herren kungjort alltsammans i förväg för oss, för att vi skulle veta vem vi skall prisa och lovsjunga för allt. Om nu Guds son, fastän han är Herre och skall döma levande och döda, led för att hans sår skulle göra oss levande, så måste vi tro att Guds son inte kunde lida annat än för vår skull." (Barnabas brev; 7:1-2; sid.168)
Från en apologetisk skrift:
"Som jag sade är det inte något jordiskt påfund som här överlämnats åt dem, det är inte någon dödligs tanke som de vill vårda sig om, inte heller är de betrodda med att förvalta mänskliga hemligheter. Men Gud själv, som är allsmäktig, skapare av allt och osynlig, han har i sanning från himlen nerlagt och befäst sanningen och det heliga och outgrundligt Ordet i människornas hjärtan: Han sände inte, så som man kunde förmoda, någon tjänare, något sändebud, någon furste, någon av dem som förvaltar de jordiska tingen eller någon av dem som är betrodde i de himmleska boningarna. Nej, han sände själve konstnären, alltings skapare, genom vilken han danade himlarna, inneslöt havet inom dess gränser, honom vars outgrundliga lagar alla naturens element noga följer. Av honom gick solen sin dagliga bana, honom lyder månen när han befaller den att lysa om natten, honom lyder stjärnorna när de följer månens bana; genom honom är allting ordnat, fördelat och underlaget, himlarna och det i himlarna är, jorden och det på jorden är, havet och det i havet är, eld, luft, avgrund, allt i höjden och i djupet och där emellan. Denne sände han till dem. Gjorde han det – såsom en människa skulle tänka – för att upprätta ett skräckvälde med fasor och fruktan? Inte alls. Utan milt och vänligt, såsom en kung sände sin kunglige son, såsom Gud sände han honom, såsom människa till människor, såsom frälsare för att vinna och ej för att tvinga. Ty våld finns inte hos Gud. Han sände honom för att kalla, inte för att förfölja, han sände honom för att älskar, inte för att döma. Ty en gång skall han sända honom för att döma, och vem skall då uthärda hans tillkommelse?" (Brevet till Diognetos; 7:1-6; sid.214)
Team Sverige,
Kontakta oss